Eldvakt: berättelseA. Bonnier, 1945 - 491 pages |
From inside the book
Results 1-3 of 59
Page 98
... reste sig . Jaa , du ska lä inte sörja för dä här , sade Hanka brådskande och oroligt . Den ene kummer te på dä viset , den andre på dä . Dä viktigesta är att en är döpt och åkal- lar Gud och inte är en hednung . Jaa , sade Malcolm ...
... reste sig . Jaa , du ska lä inte sörja för dä här , sade Hanka brådskande och oroligt . Den ene kummer te på dä viset , den andre på dä . Dä viktigesta är att en är döpt och åkal- lar Gud och inte är en hednung . Jaa , sade Malcolm ...
Page 237
... reste han sig snabbt och drog ner västen och såg manligt beslutsam och lugn . ut . Jag ska göra upp med honom , sade han . Hon spärrade upp ögonen . Hur menar du ? sade hon . Jag ska göra upp de här förbannade affärerna , sade han mörkt ...
... reste han sig snabbt och drog ner västen och såg manligt beslutsam och lugn . ut . Jag ska göra upp med honom , sade han . Hon spärrade upp ögonen . Hur menar du ? sade hon . Jag ska göra upp de här förbannade affärerna , sade han mörkt ...
Page 439
... reste hon sig och gick fram och tillbaka , som om hon var enerverad . Hon satte sig igen . Jag tvår mina händer ... reste sig upp . Så satte han sig igen och lutade sig fram mot henne och såg henne i ögonen prövande . Hans haka föll ner ...
... reste hon sig och gick fram och tillbaka , som om hon var enerverad . Hon satte sig igen . Jag tvår mina händer ... reste sig upp . Så satte han sig igen och lutade sig fram mot henne och såg henne i ögonen prövande . Hans haka föll ner ...
Other editions - View all
Common terms and phrases
alldeles ansikte bergmästaren blek blick blivit bokhållare bordet Browallius Eldvakt brännvin Bångström började colm doft drog drängen dörren forbönder frua fått fälle föll föreföll förstugan gamla gifta golvet gråmaln gubben gumman gång går Hank-Johannes Hanka Hasch Herre hjärta huvudet hålla Hållsjöhytte håret hårt händerna höll hörde IRJA BROWALLIUS Jaså kakelugnen karl kolhusen kontoret kryddgården kväll kände köket lade Lena Stålin lilla lite livet ljus Lova Lekberg lutade lyssnade låg långa lät magen Malcolm gick munnen mörka Nord någonting oknytt patron pengar piga pigan plötsligt punsch rakst reste ryggen rädd sade Carl-Henrik sade Dickman sade Gallatz sade Hedda sade Lova sade Malcolm sade Olsenius sade Stålina Sarah satt skogen skrattade skvaltan skymningen slog släden smeder små stannade steg stilla stod stolen strök stund stå Stålin såg stämma supa säger Tobias trappan tyckte tyst tänkte viskade visste vände ögon